Back in Vienna to enjoy my Mikhalevich Award for three months. And to write my thesis.... couldn't help myself, felt this compulsive need to start blogging again. What is it with Vienna and the need to tell everybody what I'm doing...?
Anyway, the new blog (which is btw much more serious than this one, it's about The Thesis for crying out loud, how can it get more serious than THAT???) can be found here: http://thethesisquest.blogspot.com/
Enjoy :-)
30 september 2011
19 februari 2011
Day 263 (98)
Wrapping up Vienna for this time. On Monday when I came to the ole' schloss I remember thinking "What in the world am I gonna do for a whole week??" Then just woooosch, and the week was gone. So what did I do this week then?
- Visited three favourite eating/drinking places
- Debugged same old model
- Ran in the Schloss Park
- Ate kebab
- Hang out with YSSP:ers and José and Aline
Feels like I never left. Except it's a bit colder now. And fewer YSSP:ers. And waaaay fewer national days with loads of yummie food at IIASA.
On a sidenote - why does Vienna airport have security check after shops and restaurants? Why not first do security check, then go hang at the bar, like pretty much everywhere else? And how come one glass of luke warm Leitungswasser (actually just a tiny plastic cup) is free and the second (refill) has to be payed for?
Ok all, Auf Wiedersehen for now!
- Visited three favourite eating/drinking places
- Debugged same old model
- Ran in the Schloss Park
- Ate kebab
- Hang out with YSSP:ers and José and Aline
Feels like I never left. Except it's a bit colder now. And fewer YSSP:ers. And waaaay fewer national days with loads of yummie food at IIASA.
On a sidenote - why does Vienna airport have security check after shops and restaurants? Why not first do security check, then go hang at the bar, like pretty much everywhere else? And how come one glass of luke warm Leitungswasser (actually just a tiny plastic cup) is free and the second (refill) has to be payed for?
Ok all, Auf Wiedersehen for now!
13 februari 2011
Day 257 (or 97, depending on how you count)
Extremely unexpectedly to everyone involved (i.e. me) I here present a spanking new update from Vienna. When I announced (sounds pretty grand huh?) a planned visit to Vienna and IIASA, a surprisingly large number of people (>2) asked if this would also mean the Return of the Blog. Apparently people really believed me (and cared) when I said I wouldn’t stop writing until I reached 100 posts. And who knows – maybe I won't…!?
Anyway, I’m back in Vienna for a week at IIASA, to sort of keep the contact alive. Again staying in the 10th district – the hood of great kebabs, closeness to the Laxenburg bus and awesome icecream. Again sharing drinks and laughs with great people – last night, for example, we ended up inventing a rum equivalent of tequila: 1) salt 2) rum 3) banana (almost competitive actually). And again taking great pleasure in the little differences – cash is king, smoking is allowed in bars, cafés and restaurants and the toilets have a bajshylla (sorry English speaking people, just can’t come up with a good enough translation to that one). Yes, Vienna is still great :-)
Oh, and to you people who live here more or less continuously – my deepest apologies for me bringing the Swedish re-winter weather, just when you started getting used to the nice spring temperatures (roughly equivalent to Swedish midsummer temps)…..
Meeting spring in Vienna, as someone said
(and yes, that's proper snow...)
(and yes, that's proper snow...)
14 september 2010
Dag 96ish typ sådär lite drygt
Som kroniskt nyfiken, tillika statistiknörd var det förstås givet att lägga till en google analytics-tag på bloggen, för att se om någon var med mig där ute. Resultatet var emellanåt smått förbluffande. Totalt 1783 besök från 15 länder och 195 unika besökare, med en topp på 54 besök en dag. Sommarens mest lästa inlägg var Dag 35, ett av mycket få inlägg på engelska (misstänker att det är anledningen till den höga besöksfrekvensen). Inlägget handlade om en mycket bisarr föreläsning om energiöar, kärnkraftsavfall som smälter ner i jordskorpan och en surrealistisk förvridning av undertecknads tids- och rumsuppfattning. Andra inlägg med hög popularitet behandlade mina österrikiska fallskärmsupplevelser, likheten mellan Wienesiska dagissymboler och Birdmanloggan och Africa Day.
Lite förvånande i sammanhanget kan jag tycka att det är att jag fortfarande har en del besökare. Har ni inte märkt att jag i princip slutat posta? Eller har ni bara extremt tråkigt på jobbet? Det kan jag i och för sig förstå, jag har inte heller så roligt längre som jag hade i somras.
Google analytics är som sagt fullt med olika statistikfunktioner. En av mina personliga favvisar är kartor där man ser var besökare befinner sig. Inte alls oväntat så leder Sverige stort, med 1428 besök, vilket kan jämföras med 2:an Österrikes futtiga 292 besök. Schweiz travade upp på en 3:e-plats under Lises vistelse där, och Norge ligger 4:a - kan det vara Slower? Sydafrika ligger, kanske lite mer otippat, inte långt efter mer lokala lokaliteter som Tyskland och Italien, extremt sannolikt på grund av att Hayley någon gång länkat till mig från sin blog.
Om man tittar närmare på Sverige ser man, inte heller särskilt oväntat, en viss övervikt av besök från Linköping, Borås (hej mams, paps och Slow!) och Göteborg. Luleå låg bra till ända tills syrran flyttade söderut och i Stockholmstrakten känner jag ju alla möjliga människor. Motala är starkt; Tulle - du borde vara mer ute och hoppa fallskärm, inte sitta inne och surfa på sommaren (ses i helgen förresten, det är en date vettu). Tierp står för något besök, det har tydligen funnits dåligt-väder-dagar i Sverige i år också, trots att det känts som att ni bara haft sol och sol och sol. Vad gäller Sundsvall och Malmö är jag mer osäker på vem där som kan tänkas ha intresse i min slottssommar. Mest nyfiken är jag dock på Alvesta som ligger långt framme. Vem känner jag i Alvesta? Eller vem i Alvesta känner mig är kanske mer rätt att fråga.
Jag vill hur som helst tacka alla för sommaren. Jag hade roligt, hoppas ni hade det med!
Och ja, det kommer några inlägg till. Jag SKA nå 100.
Lite förvånande i sammanhanget kan jag tycka att det är att jag fortfarande har en del besökare. Har ni inte märkt att jag i princip slutat posta? Eller har ni bara extremt tråkigt på jobbet? Det kan jag i och för sig förstå, jag har inte heller så roligt längre som jag hade i somras.
Google analytics är som sagt fullt med olika statistikfunktioner. En av mina personliga favvisar är kartor där man ser var besökare befinner sig. Inte alls oväntat så leder Sverige stort, med 1428 besök, vilket kan jämföras med 2:an Österrikes futtiga 292 besök. Schweiz travade upp på en 3:e-plats under Lises vistelse där, och Norge ligger 4:a - kan det vara Slower? Sydafrika ligger, kanske lite mer otippat, inte långt efter mer lokala lokaliteter som Tyskland och Italien, extremt sannolikt på grund av att Hayley någon gång länkat till mig från sin blog.
Om man tittar närmare på Sverige ser man, inte heller särskilt oväntat, en viss övervikt av besök från Linköping, Borås (hej mams, paps och Slow!) och Göteborg. Luleå låg bra till ända tills syrran flyttade söderut och i Stockholmstrakten känner jag ju alla möjliga människor. Motala är starkt; Tulle - du borde vara mer ute och hoppa fallskärm, inte sitta inne och surfa på sommaren (ses i helgen förresten, det är en date vettu). Tierp står för något besök, det har tydligen funnits dåligt-väder-dagar i Sverige i år också, trots att det känts som att ni bara haft sol och sol och sol. Vad gäller Sundsvall och Malmö är jag mer osäker på vem där som kan tänkas ha intresse i min slottssommar. Mest nyfiken är jag dock på Alvesta som ligger långt framme. Vem känner jag i Alvesta? Eller vem i Alvesta känner mig är kanske mer rätt att fråga.
Jag vill hur som helst tacka alla för sommaren. Jag hade roligt, hoppas ni hade det med!
Och ja, det kommer några inlägg till. Jag SKA nå 100.
5 september 2010
Dag 95
Home sweet home :-)
Och om någon har synpunkter på blogfrekvensen så sa jag aldrig att jag skulle posta 100 dagar i sträck, eller gjorde jag...?
Och om någon har synpunkter på blogfrekvensen så sa jag aldrig att jag skulle posta 100 dagar i sträck, eller gjorde jag...?
2 september 2010
Dag 94
Att många saker är annorlunda i Österrike än i Sverige har jag ju ägnat större delen av sommaren att reflektera över, inklusive ett par saker som jag inte kommit till än. Som att de inte accepterar kortbetalning typ någonstans, att mataffärerna stänger klockan 19 och att alla lås är upp-och-ner. (Så, då var det avklarat också då...) Idag har jag ägnat en stor del av dagen åt att återreflektera åt andra hållet. Till exempel har jag 90% av gångerna jag låst upp en dörr idag (vilket är förvånansvärt många eftersom jag sprungit upp och ner till och från tvättstugan i källaren hela dagen) närmat mig låset med nyckeln upp-och-ner. Och det var med stor glädje jag betalade lunchen på stan med kort. Kanske borde åkt och handlat vid 21.30 också, bara för att det går?
En annan sak som var annorlunda i min lilla del av Österrike (Laxenburg) var att det är platt, vilket gjort att jag nu är van att springa utan backar. Så bara för att fortsätta mitt återreflekterande gav jag mig ut i Rydsspåret idag. Faktum är att nerförsbackarna var över förväntan bra återhämtning medans uppförsbackarna var under förväntan jobbiga. Alla lunchpassen i Laxenburgspassen kanske har givit lite resultat ändå.
Ölpriserna i Sverige kontra Österrike var dock en återreflektion jag kunde ha klarat mig utan.
En annan sak som var annorlunda i min lilla del av Österrike (Laxenburg) var att det är platt, vilket gjort att jag nu är van att springa utan backar. Så bara för att fortsätta mitt återreflekterande gav jag mig ut i Rydsspåret idag. Faktum är att nerförsbackarna var över förväntan bra återhämtning medans uppförsbackarna var under förväntan jobbiga. Alla lunchpassen i Laxenburgspassen kanske har givit lite resultat ändå.
Ölpriserna i Sverige kontra Österrike var dock en återreflektion jag kunde ha klarat mig utan.
1 september 2010
Dag 93
En mycket hektisk snabbvisit i Prag är slut. Jag har i princip inte turistat, inte tagit en enda bild och varken sett Karlsbron, slottet eller vad det nu kan vara mer som är extremt sevärt i Prag. Jag har dock sett den märkliga astronomiska klockan, en ganska öststatlig förort och en handfull barer. Dessutom ätit argentinsk mat och gått på tonårsdisco.
En intressant feature med Prag är att det verkar vara ett gemensamt drag att toaletterna på barerna saknar nyckel. Detta gör att man ibland råkar få se mer än önskat av personer som inte ens stänger dörren om sig, personer som man helst inte hade sett med mindre kläder än om inte burka så i alla fall relativt heltäckande klädsel (watched it, now I can’t unwatch it). Och förstås att man själv riskerar att hamna på andra sidan av en dylik situation. Jag funderade en del över avsaknaden av låsbarhet, tills jag stötte på en toadörr där nyckeln var effektivt fastsurrad med ordentliga mängder ståltråd, till på köpet plomberad sådan. Det verkar som om det helt enkelt är en stor efterfrågan på toanycklar i Prag.
En intressant feature med Prag är att det verkar vara ett gemensamt drag att toaletterna på barerna saknar nyckel. Detta gör att man ibland råkar få se mer än önskat av personer som inte ens stänger dörren om sig, personer som man helst inte hade sett med mindre kläder än om inte burka så i alla fall relativt heltäckande klädsel (watched it, now I can’t unwatch it). Och förstås att man själv riskerar att hamna på andra sidan av en dylik situation. Jag funderade en del över avsaknaden av låsbarhet, tills jag stötte på en toadörr där nyckeln var effektivt fastsurrad med ordentliga mängder ståltråd, till på köpet plomberad sådan. Det verkar som om det helt enkelt är en stor efterfrågan på toanycklar i Prag.
31 augusti 2010
Dag 92
Jag känner att bloggen mer och mer börjar få karaktären av en dagbok, och det var ju inte riktigt meningen. Det är visserligen ganska praktiskt när man vill se tillbaka på vad som faktiskt hänt under sommaren, men det är också lite småtöntigt att bara skriva om vad som hänt varje dag. ”Idag har jag jobbat tills jag spydde. Åt platt panerad friterad mat till lunch. Igen. Avföringen var fast och fin.” och liknande. Ok, nu har jag inte kommit riktigt så långt än med det stadiet tycks snabbt närma sig. Därför vill jag nu ge ett sista (eller...?) avsnitt i den antagligen rikt hyllade serien om det österrikiska gourmetlivet:
Wie schmeckt es? XX – Verdünnt Wein
Österrikarna besitter vanan att spä ut sitt vin med bubbelvatten, för att skapa vad som lite hippt går under namnet Weiß/Rot [Wein] gespritzt. När jag först stötte på detta beteende sa jag nänänä stopp och belägg, inget vatten i mitt vin inte. Men under sommarens gång har jag lärt mig uppskatta denna ganska uppfriskande dryck, i synnerhet under riktigt varma sommardagar. Inledningsvis gjorde jag det dock bara med det vita vinet. Det tog ett tag innan jag gav mig på även rödvinet, som faktiskt inte alls blev så tokigt med vatten i.
Fördelar med gespritzandet:
Min andra läskande nya sommarfavvodryck är Aperol gespritzt (nu blir jag osäker, har jag redan skrivit om den tro...? Usla blogg med usla rubriker som Dag X, helt osökbart ju), en blandning mellan Aperol (orange likörish, nr 87756 på Bolaget, dock beställningsvara), torr skumpa och bubbelvatten. Och så en apelsinskiva i det. Har även experimenterat lite med att blanda själv, med varierande resultat. Om det någonsin blir sommar i Sverige igen ska det gespritzas järnet!
Och om nu någon verkligen skulle vilja ha den dagliga uppdateringen om mitt liv i (numera) Prag så är kortversionen: kick-ass presentation - salamipizza, sallad och tjeckiskt öl - lite besynnerlig i magen.
Wie schmeckt es? XX – Verdünnt Wein
Österrikarna besitter vanan att spä ut sitt vin med bubbelvatten, för att skapa vad som lite hippt går under namnet Weiß/Rot [Wein] gespritzt. När jag först stötte på detta beteende sa jag nänänä stopp och belägg, inget vatten i mitt vin inte. Men under sommarens gång har jag lärt mig uppskatta denna ganska uppfriskande dryck, i synnerhet under riktigt varma sommardagar. Inledningsvis gjorde jag det dock bara med det vita vinet. Det tog ett tag innan jag gav mig på även rödvinet, som faktiskt inte alls blev så tokigt med vatten i.
Fördelar med gespritzandet:
- Man kan tvinga ner riktigt dåligt vin utan allt för mycket plåga
- Man kan dricka fort nog att vinet inte hinner bli varmt och ändå inte bli drängfull på nolltid
- Mman känner sig lite medeltida i sitt vindrickande
- Man dricker automatiskt varannan vatten
- Förvånansvärt få
Min andra läskande nya sommarfavvodryck är Aperol gespritzt (nu blir jag osäker, har jag redan skrivit om den tro...? Usla blogg med usla rubriker som Dag X, helt osökbart ju), en blandning mellan Aperol (orange likörish, nr 87756 på Bolaget, dock beställningsvara), torr skumpa och bubbelvatten. Och så en apelsinskiva i det. Har även experimenterat lite med att blanda själv, med varierande resultat. Om det någonsin blir sommar i Sverige igen ska det gespritzas järnet!
Och om nu någon verkligen skulle vilja ha den dagliga uppdateringen om mitt liv i (numera) Prag så är kortversionen: kick-ass presentation - salamipizza, sallad och tjeckiskt öl - lite besynnerlig i magen.
Dag 91
Prag verkar vara en bra stad att gå vilse i, med sina små trånga vindlande gränder utan riktning, mål eller skyltning. Efter nästan två dygn av hårt arbete i förorten där konferensen hålls (aaaarggh vilket misstag att bo på konferenshotellet! Hur tänkte jag?! Eller just det ja, det var ju det jag inte gjorde nej) så lyckades jag äntligen pallra mig in till stan. Där jag och norrlänningarna gick vilse. Typ hela tiden. Fast det gjorde ju inte så mycket.
30 augusti 2010
Dag 90
Jag har en hel rad poster kvar att göra, poster om saker jag planerat att tillägna ett litet svamleri men som bara inte blivit av. Ett par tidiga exempel är kontantkulturen, mataffärernas öppettider, vattenblandat vin och Schloss Laxenburg. Ett par senare exempel är en sammanställning av fördelar och nackdelar med Österrike vs. Sverige, saker jag lärt mig i sommar och kanske till och med en liten uppdatering/avslutning av min projektbeskrivning. Och så förstås de avslutande dagarna med presentationer och Awards Dinner (misstänker att många säkert brinner av längtan att få höra om vad jag faktiskt gjorde för framträdande under middagen, det var ju så hemligt/okänt i min tidigare post). Både Hayley och Ben har varit betydligt mer effektiva i att runda av sommaren med uttömmande finalposter, men jag har inte riktigt kommit så långt än. Men jag har ju 10 dagar på mig. Dessutom skulle jag vilja posta något om hur interaktionen med er, mina högt ärade läsare, varit under sommaren.
För tillfället har jag dock fullt upp med att försöka ställa om till att presentera forskning jag gjorde tidigt i våras. Min presentation är på tisdag och i morse hade jag fortfarande varken uppdaterat mig själv på vad jag egentligen ska prata om eller börjat med presentationen. Svårt frestad att lägga fram det jag gjort i sommar istället, som jag redan har en färdig presentation på. Fast det handlar ju om något (ganska) helt annat. Ölet är i alla fall bättre i Prag än i Österrike, det är ju en bra sak.
För övrigt funderar jag på en snar återkomst till Wien och IIASA eftersom forskarskolan ska dit redan i september. Jag har tackat nej eftersom min stol knappt kommer hunnit kallna efter att jag varit där senast, men är nu hågad att ändra mig. Det är något visst med det där slottet, trots den uppenbara avsaknaden av egentliga spöken.
För tillfället har jag dock fullt upp med att försöka ställa om till att presentera forskning jag gjorde tidigt i våras. Min presentation är på tisdag och i morse hade jag fortfarande varken uppdaterat mig själv på vad jag egentligen ska prata om eller börjat med presentationen. Svårt frestad att lägga fram det jag gjort i sommar istället, som jag redan har en färdig presentation på. Fast det handlar ju om något (ganska) helt annat. Ölet är i alla fall bättre i Prag än i Österrike, det är ju en bra sak.
För övrigt funderar jag på en snar återkomst till Wien och IIASA eftersom forskarskolan ska dit redan i september. Jag har tackat nej eftersom min stol knappt kommer hunnit kallna efter att jag varit där senast, men är nu hågad att ändra mig. Det är något visst med det där slottet, trots den uppenbara avsaknaden av egentliga spöken.
